Vattenmelongazpacho

10 juni 2011 § 1 kommentar

Nu har jag lagat mat till många igen. 23 nykläckta logopeder och deras gäster (totalt 50 personer) fick njuta en fyrarättersmiddag som jag komponerat och tre ytterligare personer hjälpte mig förverkliga.

Jag tror att allt blev gott, men jag var världens tids-pessimist så vi blev klara med allt alldeles för tidigt och stod bara och hängde i köket mellan rätterna. Nåväl, bättre det är motsatsen, och kanske har jag lärt mig att man kan planera på ett annat sätt när man själv inte ska sitta med på sittningen man lagar maten till.

Den lilla mellanrätt som jag blev så förtjust i att jag övertalade dem ha en fyra- istället för trerättersmiddag var följande vattenmelongazpacho:

Vattenmelongazpacho

8 små glas som mellanrätt

1 kg vattenmelon, urkärnad och delad i 2 cm stora tärningar och snygga smala skivor av vattenmelon till garnering – ungefär hälften ska mixas

50 g (en liten snutt) fänkål eller stjälkselleri, hackad i bitar

100 g(cirka två-tre) tomater, lite slarvigt hackade (bara så att det blir lättare att mixa)

100 g (ca en decimeter) gurka, skalad och slarvigt hackad

180 g (ca 1) röd paprika, urkärnad och slarvigt hackad

2 cm färsk ingefära, skalad och finriven

1/4 röd chilifrukt, finhackad utan kärnor

juice från 1 lime och skal från ½

salt och nymald svartpeppar

Strimlad grönmynta som topping

  • Kärna ur och dela vattenmelonen i 2 cm stora tärningar, Gör även snygga små skivor att garnera med (1/port)
  • Förbered övriga grönsaker genom att skölja, skala och hacka grovt
  • Lägg 5-6 tärningar av vattenmelonen i vart och ett av glasen. Häll resten (utom myntan) i en blender/matberedare (eller i en skål och mixa med mixerstav)
  • Låt allt mixas tills det får soppkonsistens, smaka av och tillsätt mer lime, ingefära, salt och peppar vid behov. Om man vill kan man sila soppan som då får en vattnigare konsistens
  • Häll upp i glasen och ställ dem i frysen eller kylskåpet (beroende på hur snart soppan ska serveras), den ska vara kall men inte fryst. Servera med en tunn skiva vattenmelon fäst på varje glaskant och med strimlad mynta överst
Anledningen att jag anger grönsaksmängderna i gram är naturligtvis för att det blir så mycket lättare att multiplicera receptet till många om man har viktangivelser  – men det är förstås ganska godtyckligt, och man kan gott slänga i vad man känner för – smakvariationerna mellan olika tomater, vattenmeloner och gurkor är ändå så stora så att resultatet aldrig blir detsamma från gång till gång hur noga man än väger.

Nejmen? Har jag en blogg?

16 maj 2011 § Lämna en kommentar

Det kan man tro att jag glömt, bara Christian som gett min stackars blogg lite konstgjord andning på senaste tiden, och till och med det var väldigt länge sedan nu.

Varför har jag kommit av mig? Jag tror att prestationsångesten har satt in. Ni vet, man vill ha tjusiga bilder, god mat, välskrivna texter och ett intressant liv. Men har man tid med ett intressant liv så finns det så lite tid för allt det där andra. Nu har jag inte direkt sagt att jag har ett intressant liv, följer ni mig på twitter (i den lilla rutan där till höger—>, mormor och mamma) så vet ni sanningen.

När jag fyllde år förra helgen hade jag i alla fall nästan allt det där; jag hade bakat på tok för mycket fika till femton underbara vänner som kom förbi och vi satt i solen och fikade oss sockerstinna. Vädergudarna var helt på vår sida!

Smaskens-Annika utses till månadens inspiratör, bland annat hittade jag denna fantastiska chokladtårta på hennes blogg som nyligen flyttat in på Allt om mat-siten.

Jag följde i princip Annikas recept, men hade inte tillräckligt med valnötter hemma så jag kompletterade med lite hasselnötter. Sedan garnerade jag tårtan med samma nötter för att mina allergiska vänner skulle känna sig varnade. Till dem följde jag samma recept men tillsatte rostade pumpakärnor och tillagade i muffinsformar.

PS: Vet ni vad som fick mig att blogga idag? Att jag själv ofta går in här för att hitta det där goda receptet som jag kom ihåg att jag lagat någon gång, det är väl en anledning så god som någon?

Muscat & Muskot

30 januari 2011 § Lämna en kommentar

Här i huset har ytterligare en helg gått i motsatt tecken mot bonadens budskap i förra inlägget. Favoriter har repriserats och nya rätter improviserats, med större eller mindre framgång och inte minst har vi fått avnjuta härliga viner!

Viltgryta

Fredagen firades med inspiration från senaste Buffé när vi lagade en motsägelsefullt vegetarisk viltgryta med de torkade julklappstrattisarna, quornbitar (även om strimlor kanske hade passat bättre till formen), enbär, rosmarin, portvin och grädde. En hel del viltkänsla trots frånvaron av just det, såvida inte quornsvamparna var ovanligt vildvuxna… Till detta lättkokta tändsticksmorötter, svart vinbärsgelé och ett improviserat potatis- och rotselleristomp med härlig doft av Christians favoritkrydda för tillfället – muskot! Argentinska fyndvinet Tapiz Joven Malbec (nr 6521) ackompanjerade föredömligt. Förrätten som bestod av en liten hemlagad ”tapenade” (oliver, kapris, cashewnötter) hade då redan intagits under lagandet.

Chokladfondant

Efterrätten styrdes av den kvarvarande slatten av det fantastiska dessertvinet Moscatel Roxo (nr 90094) (Tillfälligt i systemets sortiment så skynda att skaffa det!) och blev då en bittersöt chokladfondant med romtopf och en liten klick grädde. Underbar kombination, kanske helgens höjdpunkt i förening med vinet!

Pumpagnocchi

Lördagen fick gå utan förrätt och till huvudrätt repriserade vi pumpagnocchin från ett tidigare inlägg här och fick lära oss (läs: Christian) korrekt uttal, d.v.s. [njåkki]. Skojigt namn på mumsig mat! Dessutom fick de denna gång lite extra muskot i sig och svampen fick sällskap av belugalinser.

Till efterrätt ett nytt muscatvin, denna gång billigare, men fortfarande mycket goda Moscatel de Setúbal (nr 8011) med härliga brända toner. Till det tänke vi satsa på enkelhet och skar upp en näranog perfekt mogen mango och skickade in den i portionsformar i ugnen med en skvätt mörk rom och en bit sjuttioprocentig choklad på. Kändes som ett säkert kort, men gifte sig inte. Mangon kändes snarast lite slemmig och även om beståndsdelarna var goda så blev det ingen hel rätt.

På söndagen fick pumpagnocchisarna vara med igen, denna gång med en klassisk tomatsås med mozzarella, samt lite kokt romanesco och så var helgen all.

Trevlig vecka önskar Christian som fått äran att skriva det här inlägget!

 

Matkasse, matfilosofi

26 januari 2011 § 3 kommentarer

Bonaden ovan beskriver knappast filosofin som råder hemma hos oss. Men den är lite rolig?! Undrar i hur många hus det hängt en sådan…

Jag har lagat en hel del god mat på senaste. Det mest uppskattade var nog butternutgnocchin som i sin enkelhet fick mer än en person att hylla maten och en faktiskt utnämna den till godast i år. (Nu är vi ju inte så långt gångna på året ännu, men vederbörande var noga med att påpeka att han minsann hunnit med ett besök på en enstjärnig krog redan.) Det var, inte helt överraskande, Gittos recept, med hemtorkad trattkantarell, salvia och schalottenlök stekt i massor med smör med pecorino hyvlat över. Till detta dracks Schloss Vollrads Riesling (nr 5846). En hit!

Sen har jag även fallit för ett fint erbjudande, jag har beställt middagskasse från middagsfrid, delvis för att man fick en globalkniv på köpet. Ska bli spännande att se hur det går att göra av med allt kött och alla laktoshaltiga produkter som kommer, Christian får äta upp rubbet, så ska jag se om det är lättvegetarianiserade recept i övrigt, för jag gillar verkligen idén för stressade veckor. Den kommer den 13e februari – gäller att tömma kyl och frys till dess!

Åter inom kort

04 januari 2011 § Lämna en kommentar

…hoppas jag!

Till vidare önskar jag god trettondag med mina marsipanluvor tillverkade av rest-marsipan från födelsedagstårtan, röd karamellfärg och vit choklad.

Julfest!

23 december 2010 § Lämna en kommentar

I helgen gick den traditionsenliga julfesten med dito innovativt bakande av stapeln och närmare fyrtio gäster fick avnjuta bakverk och varandras värme och närhet på de 58 kvadratmetrarna. Stiltjen här senaste veckorna har alltså helt enkelt berott på ett idogt bakande och pyntande. Macaronerna från förra inlägget gjorde succé och var bland det som tog slut snabbast, men det bjöds en hel del olika saker, här är ett urval:

Piffiga lingon- & ingefäratryfflar med vit choklad

 

En lyckad kombination av några olika recept gav de här fina små tryfflarna.

Passerade frysta lingon reducerades ned tillsammans med finriven ingefära till en knapp deciliter vätska som sedan fick koka upp tillsammans med en deciliter grädde. 200 g vit choklad smältes ned och smeten kyldes sedan i formar i kylskåp, för att någon dag senare toppas med en spritsad klick vit choklad och lite färgglatt strössel!

Ingefärekakor

Som alternativ till de vanliga pepparkakorna bakade vi mer renodlade ingefärskakor. De blev lite knäckiga i smaken och de lite tjockare krispiga på ytan men nästan lite sega i mitten – på ett positivt sätt, åtminstone enligt Christian.

Mer tips och recept kanske följer. Den som lever får se!

skrivet av Christian som vänligt både bakar & gästbloggar när jag själv är för lat

Mitt livs första macaroner

02 december 2010 § 3 kommentarer

…eller heter det macarons?

Jag har i vilket fall fallit till föga och bakat dessa hypade små franska biskvier. Annes recept på pepparkaksmacarons (som jag länkade till i förra inlägget) fungerade fint, det enda som var dåligt var det usla fotoljuset, och kanske ser de även i verkligheten lite bleka och färglösa ut.

Nåväl, så hemskt svårt var det inte, och imp-faktorn är hög i förhållande till arbetsinsats. Får nog baka en sort till så jag har nog för att bjuda på julfesten, den gången fyller jag med någon spritig chokladtryffel istället för denna ingefärs- och citronsmörkräm som jag tyckte var alldeles för söt tillsammans med marängen, och Christian föreslår pomerans-smak på skalen…

Ni ser, kanske har även jag (vi) fastnat i macaron-träsket?

Med lite mandel på toppen (och botten) så ser den lite ut som en hamburgare, eller hur?