Morbergsk murikkamiddag

11 juli 2011 § Lämna en kommentar

På besök hos min (Christian som skriver dagen till ära) syster i Luleå blev vi meddragna (jo, lite dragande krävs allt för att får ut oss – eller åtminstone mig – i natur av det vildare slaget) ut till en liten stuga invid en hästhage, vars invånare syster med vän skötte om. Erbjudandet om en ridtur på de enorma krakarna (Shire, för den som är intresserad av hästraser) tackade vi vänligt men bestämt nej till, utan koncentrerade oss istället på matlagningen.

Den lilla stugan låg idylliskt mitt ute i skogen och användes snarast som förråd med ett litet trädäck. Ingen el eller rinnande vatten, men sköljda grönsaker, kokt potatis och en hel laxsida hade vi med oss hemifrån. Bredvid hagen fanns en gjuten avloppsrörsformad grillplats med en stor murikka – en uppochnedvänd parabolantenn i järn, eller supersizead wokpanna om du hellre vill, som läggs ovanpå elden, med en liten springa för rök omkring. På den fräste vi, när vi väl fått fart på elden och den tunga pjäsen på plats, körsbärstomater, sockerärter och salladslök att blanda med färskpotatisen vi hade kokat hemma och tagit med en liten vinägrett till. Huvudnumret laxsidan åkte i den också och blev alldeles lagom stekt på skinnsidan, men föll tyvärr sönder lite när vi skulle fiska upp den genom rökridåerna (nästa gång funderar vi igenom verktygsutbudet innan vi slänger på en sådan gigantisk bit utan att dela den). Sist men inte minst de för året näst intill obligatoriska grillade citronhalvorna som tycks finnas med i alla mattidningar just nu. Kanske redan lite utslitet, men gott till laxen!

Inramning, primitivitet och den rejäla, enkla men goda maten fick oss att känna oss ganska Morbergska, och det smakade riktigt bra när vi parfymerade av rök och myggspray satte oss till bords för att inta middagen. Bara en sak saknades för att kröna måltiden – vi hade helt missat att ta med öl eller vin. Tur att vi var både hungriga och törstiga, det var längesedan coca cola och lingondricka smakade så bra!

Annonser

Bohusläns bästa bord?

02 juli 2011 § 2 kommentarer

Nästa restaurang vi hade spanat in i Sveriges Bästa Bord nådde vi efter en seglats till Smögen senare under veckan (i svärföräldrarnas båt). Där ligger Skärets Krog som berömmer sig med att ha uppfunnit räkmackan, men serverade oss en mycket välkomponerad gourmetmåltid. Jag åt sejrygg med gröna ärtor (puréade och smörkokta) och svartrot (krudité och bräserad) i någon skaldjurssky som konstigt nog kallades vinägrett. Fantastiskt gott,och jag ska komma ihåg konceptet att använda färre råvaror men i flera tillagningsvarianter som man så ofta får på restaurang men sällan tillämpar hemma. Christian åt fisk- och skaldjurssoppa och sedan en mycket omsorgsfullt tillagad grissida med hemgjord liten fläskkorv samt savojkål, underst en palsternacksterrin. Mycket gott, men inte fullt lika fantastiskt som min rätt ansåg han som smakade på båda.

Grissidan som Christian åt på Skärets Krog

Är det förresten krav på att alla servtriser/-örer på finare restauranger måste ha något talfel för att det skall kännas speciellt..? (Mer om detta vid annat tillfälle om ni ber mig)

Efterrätt hoppade vi över till förmån för whiskey och choklad i båten intill, men väntade så länge på att få betala att vi började ångra oss och bli sugna på något trots allt – är det ett knep månne? Ett litet minus i kanten på en i övrigt närapå fulländad matupplevelse. Skärets krog kan vi definitivt tänka oss att besöka igen om vi har vägarna förbi Smögen (vilket vi i och för sig sällan har)!

…det kommer mer i vår semesterföljetong i Sveriges bästa bords anda, härnäst: Norrbotten

Salta bad & sillabord

01 juli 2011 § Lämna en kommentar

Solnedgång på Klädesholmen

Årets sverigesemester planerades halvt om halvt med nyfådda boken Sveriges Bästa Bord i hand och whiteguide.se på skärmen. Tänkte försöka passa på att prova lite bra restauranger längs vägen genom Sverige som redan var ganska utstakad beroende av nära och käras lokalisationer i landet och hittills har det fallit väl ut.

Vi inledde med att ta bussen till Klädesholmen på Tjörn och Salt & Sill som ligger där med utsikt över sill- och konservfabriker blandat med bohuslänsk granit. Hoppade på ett söndagserbjudande med deras smörgåsbord, bastu, vickning, övernattning och frukost.

Smörgåsbordet var som förväntat riktigt riktigt bra, förmodligen den typ av mat de där gör bäst på Klädesholmen. Jag var även glatt överraskad av de spontant vegetariska inslagen på smörgåsbordet som stod framdukat på söndagseftermiddagen. Morötter och andra grönsaker i sillig inläggning, en fräsch sallad med lite ost i, en linssallad och picklade gurkor, sådant som allt för ofta glöms bort bland sillarna och syltorna på det svenska smörgåsbordet men som både för vegetarianer, köttskeptiker och alla andra ger ett välkommet komplement till de animaliska produkterna. Men föga förvånande var sillen huvudnumret. Våra favoriter var fänkål- & akvavit- samt senap- & maltwhiskey-sillarna. Generellt var smörgåsbordet inte överdådigt, men välgjort och riktigt gott.

Kvällens vickning bestod av en bricka med rikligt med bröd, (tråkiga standard-) kex, vispat smör, brieost och ett par olika (inte spektakulära) marmelader, som levererades till vårt rum innan personalen gick hem för dagen kl 19. Ingen avancerad gastronomi, men nog så gott, speciellt ackompanjerat av solnedgång beskådad från takterass samt den flaska Crémant de Bourgogne som vi förutseende nog hade packat med.

Salt & sill

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande bland inlägg taggade semesterTjat om mat.